Inledning

Idén till vårt samarbete/tema härrör från en elev som återlämnade en bok till biblioteket. Eleven ville inte fortsätta läsa boken eftersom den bland annat innehöll ett svårtolkat uttryck i början av boken. Huvudpersonen beskrev att den hade gjort något sedan barnsben och det lät väldigt underligt sa eleven. Maria hade tänkt på detta under lång tid, att det finns så många uttryck och talesätt som inte eleverna förstår och då missar en poäng eller viktig nyans när något ska beskrivas. Många elever som inte behöver lättlästa böcker dras till lättlästhyllan av den anledningen att det är jobbigt att sätta sig in ord och uttryck när man inte har någon som spontant och snabbt förklarar betydelsen.

Bilden illustrerar en man som har trillat av sin vagn.

En artikel i Aftonbladet publicerad 2020-07-08 bekräftade Marias tankar. Emma Sköldberg som är ansvarig för Svensk ordbok utgiven av Svenska akademin har forskat mycket på gamla uttryck. När hon besökt pensionärsföreningar har de uttryckt ”Åh, barnbarnen, de förstår inte de gamla uttrycken”. Det var till exempel uttryck som Drag under galoscherna och Ha en hållhake på någon.

Ett nytt test

asd jpaoji aslödkjöjosadföoköäaök aöskjdflkjasdflkjölaosdfjasd fkjasdkfjasdklöjh fölsad fökjasdf öouaswh föjashfo iwasjäiaäoifjoawsie jfhao9äw jhiulashfkujasdfoiuh ashfbuja.

Syfte med lektion

Läraren och bibliotekarien menar att ”Läran om att tolka ordspråk och talesätt” har att göra med att lära sig att kommunicera på ett nyanserat sätt, förstå andra som kommunicerar och väcka intresse för att ordspråk och talesätt kan användas i kommunikation. Att göra sin röst hörd på ett bra och nyanserat sätt och både uppmuntra samt tillåta andra att göra detsamma skapar trygghet och tillhörighet. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Vi hittar stöd för vårt tema i Lgr 22, Svenska, språkbruk, årskurs 4-6: eleven får kunskap om ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper, och åsikter. Ord och begrepps värdeladdning.

Att arbeta med ordspråkstolkningar som verktyg inkluderat i svenskundervisningen tränar förmågor som empati, ödmjukhet, hänsynstagande, tolerans och att kunna tänka ur olika perspektiv på ett lätt och lustfyllt sätt.

Eleverna uppmärksammas på att språket är i ständig förändring. De uppmärksammas på att kunskap och förståelse av ordspråk och talesätt kan bidra till mindre missförstånd, känslan av mer naturlig delaktighet i samtal med äldre generationer och öka förståelsen för att ordspråk och talesätt förekommer i all litteratur. Vi vill ju inte att eleven ska känna sig som tappad bakom en vagn!

Det finns en risk att ordspråk och talesätt riskerar att dö ut, särskilt i en tid när språk och kommunikation förändras snabbt. Detta kan bero på flera faktorer:

Globalisering och modernisering: Språk och uttryck förändras när människor blir mer globaliserade och påverkas av moderna medier, vilket leder till att traditionella uttryck får mindre genomslag. Engelska, till exempel, har blivit mer dominerande, vilket kan minska användningen av äldre svenska ordspråk och talesätt.

Teknologins påverkan: I dagens digitala värld är det ofta korta, snabba meddelanden som dominerar, som emojis, förkortningar eller hashtags. Det leder till att längre, mer uttrycksfulla sätt att kommunicera – som ordspråk och talesätt – inte används lika ofta.

Att praktiskt undervisa om ordspråk och talesätt kan göras genom att kontextualisera ordspråk: Berätta historier eller ge exempel där ordspråk och talesätt används i vardagen. När eleverna ser uttrycken i sammanhang blir det lättare att förstå deras betydelse och hur de används. Man kan också använda litteratur och böcker: Många klassiska berättelser och sagor innehåller ordspråk. Genom att läsa och diskutera dessa texter kan eleverna både lära sig nya uttryck och få insikt i deras kulturella betydelse.

Vi har valt att kontextualisera ordspråken/talesätten genom att framföra ett egenhändigt skrivet manus, en dialog mellan Maria och Linda skulle framföras. Att framföra något/kunskap i dialogform är något vi inte har provat tidigare. Strax efter framförandet får eleverna testa sina kunskaper om några av de framförda ordspråken och talesätten. De arbetade två och två med gemensam genomgång efteråt. Talesätten vi frågade om fanns med i vår dialog.

Efter lektionen

Majoriteten av ordspråken/talesätten var okända för eleverna. Många reagerade med bestörtning när vi framförde vissa talesätt som t.ex. blodad tand. Det hade varit meningslöst att låta eleverna gissa vad uttrycken betyder eftersom de inte kan tolkas ordagrant. Vår dialog bidrog till att eleverna fick lyssna på exempel och de med gott minne kunde komma ihåg betydelsen som efterfrågades i de efterkommande frågorna. Det var ingen inlämningsuppgift, svaren gick vi igenom gemensamt. Det blev en lustfylld lektion, eleverna satt som tända ljus.

Vår förhoppning är att andra klasser vill genomföra samma upplägg inom svenska. Materialet går ju att återanvända och nya manus kan skapas. Extra fruktbart om eleverna själva kunde delta genom samtal eller dialog, det skulle fungera minnesstödjande. Att dramatisera något är inte ett självklart pedagogiskt verktyg inom skolan men när det förekommer är det just för att det fungerar minnestödjande. Nästa steg kan vara att testa ett upplägg inom AI, skriva prompter eller skapa en förteckning över ordspråk/talesätt.

Förslag på annan aktivitet med detta tema är att yngre och äldre möts och pratar om gamla och nya uttryck, förslagsvis på Svedala bibliotek. Man kan till och med skapa en ”ordbok” med det gamla och de nya(ofta på engelska) uttrycken.